Kinesrestaurangens rutor i Oxie har blivit inslagna ett par
gånger. Förutom att det är brottsligt och svinigt, så är det jättedyrt för företagaren, som
nu hotas av konkurs.
Det är inte bara kinesrestaurangen som råkat illa ut:
Bibliotekets fönster har också slagits in flera gånger. Videobutiken har det
brunnit i och rutor slagits sönder. Pubens fönsterrutor
har tydligen också gjorts åverkan på.
I alla fall har Sydsvenskan skrivit ett par artiklar om
restaurangfönstrena. Och i onsdags var det ett mycket välbesökt ”medborgarmöte” kring vandaliseringarna
i centrum.
Mina minnen av mötet:
Det var fyra privatpersoner som höll i det hela. Kanske
litet för långdragen och pompös inledning. Perspektivet försköts till – som
vanligt – att företrädare för kommun, polis, politiker etc får dra sina
övergripande och politiskt korrekta floskler. Det här handlar om konkreta brott av konkreta utövare! Ta fast dem och lagför dem! Behövs inte mer.
Polisen drog statistik om hur bättre allt var nuförtiden,
färre brott etc. Men vi vet ju hur det är med anmälningsbenägenheten, när allt
ändå avskrivs. Folk är också rädda för repressalier om de anmäler. För polisen
räcker ändå inte till. Bara 2 % av skadegörelsebrotten åtgärdas, sa en
riksdagspolitiker (SD). Dock enades man om att polisen har mycket att göra. De
gör också rundor i Oxie, litet då och då. (Har det gett resultat?)
Det blev litet politiskt käbbel när en (s?) ville tjafsa med SD.
Nåväl, vad skulle man göra?
Tja, det vanliga... Man ska t ex anmäla, man ska våga vittna.
Polismannen var faktiskt så rak han kunde och tuff när han
direkt gick fram till ungdomsgänget som stod i ett hörn och frågade dem vad de hade för synpunkter? Inget svar, de vek undan.
Ett par damer
tyckte sen att polisen varit brysk mot ungdomarna, inte hade tillräcklig respekt
för dem. (P g av att han gick fram och frågade dem en rak fråga?). Polisen hade
kännedom, han visste väl vilka gänget var, det förstod man. Låt polisen göra
sitt jobb!!!
(Mötet refererades senare av SkD, Sydsvenskan, SvT. Av en av
de intervjuade förstod man att det var det ljusskygga gänget, som stod borta i
hörnet, som var boven i dramat – och att folk inte vågade prata fritt för att
gänget stod där. Man kunde få sina egna fönsterrutor pangade, sades det. Så kan man också utöva hot. Bara genom att stå
där.)
Nåväl, vad var att göra?
Nattvandrarna gör väl ett bra arbete, men de är för få.
Kanske inspirerade mötet till att folk fick upp ögonen för att följa med nattvandrargänget...
En tjej menade att vuxna ska ha respekt för ungdomar och att
polisen inte hade respekt för gänget i hörnet. (Kanske var hon bekant med
gänget?)
På en förnyad fråga till ungdomsgänget svarade en kille i
hörnan att vad som behövdes för att de ska sluta med skadegörelse var jobb och
pengar. Det är deras eget ansvar, var
svaret. Jobb fås inte, det skaffas! Och respekt ska förtjänas.
En pappa berättade att småpojkar på 11 – 12 år står och
busar vid fotbollsplanen, vill inte vara med i gemenskapen, vill bara busa där.
De hotar föräldrar med stryk om man säger till dem!
Det är alltså en respekt-kultur vi inte haft tidigare i
Sverige. Kinesrestaurangen fick
fönstrena sönderslagna för att han sagt till gänget, eftersom de uppehöll sig i
hans restaurang och störde andra gäster. Man får inte säga till! Likadant i skolorna, lärarna får knappast tillrättavisa vissa barn, då hänger smockan i luften... Då tappas
respekten, man blir kränkt och då ska det hämnas. En massa kränkta snorvalpar går runt på våra gator och torg! En
kränkhetskultur, som vi inte heller hade tidigare i Sverige.
Stackare, centrumgänget hade alltså inte någon möteslokal! (De finns ju
trots allt på biblan också och stökar!) Då var det genast en dam som menade att
lösningen var att ungdomarna skulle beredas en sådan lokal, där de kunde slappa i sofforna. (Ibland
hörde man inte riktigt vad de sa, de som satt längst bak…)
Det fanns en elefant i rummet: Vad var det för ungdomar som
stod och hängde i centrum? Kinesrestaurangen borde veta – de hade ju ockuperat hans
lokal! Alla vet, men ingen vågar säga något. Kolla Flashback, där "vet" man.
En bräcklig pensionär sa att han var rädd för att gå till
centrum när det var mörkt eller skymning. En annan pensionärsdam genmälde att hon bott i Oxie under
många år och hon var aldrig rädd för att gå till centrum.
Nån sa att Oxie får oförjtänt dåligt rykte – folk vill inte flytta hit och huspriserna kan
gå ner.
Föräldrarna, var är de? (Ja, inte på mötet i alla fall!) Slynglarnas föräldrar
ska lagföras, menade en herre – men det är långsiktigt att få in sådant i vår lagbok.
Vad har Brinova för ansvar? (Ja, det kan man fråga sig).
Brinova menade att de försöker hålla snyggt och städat i centrum. Någon menade
att affärerna skulle ha jalusier, som bageriet. Mja, det ser ju fult ut och
snart börjar det väl klottras på jalusierna, sa Brinova.
När byggs husen i centrum, så det kan bli mer folk i området,
frågades det. Man väntar på någon plan, svarades det. (Det beror väl på vad för
slags folk som kommer att bosätta sig i husen...)
Ett slutligt förslag från en herre: ”Säg hej!”
Och så slutade mötet i frid och fröjd.
Eller?
Kom man fram till något?
Ja, det kom i tidningen i alla fall.
Kanske kände sig de fönsterkrossande slynglarna hedrade av vad de åstadkommit. Kanske blev de t o m hjältar i gänget?
………………
Jag får säga att Oxie ska inte vara förknippat med gäng och
brott etc! Det är ett bra ställe att bo på. Än så länge i alla fall. Oxie är så
mycket mer än dess centrum! Jag har inga problem med att gå till centrum och
handla i skymningen. Jag kan också gå tätt förbi gänget, utan att darra det minsta. Man behöver ju inte starrbliga på dem.
